Nej Per Lindvall: Kunderna tjänar på en fri marknad

Jag läser med förvåning Per Lindvalls analys i SvD Näringsliv där han anser att telekommarknaden är ett samhällsekonomiskt fiasko. Hur kan han på allvar mena att ett infrastrukturmonopol vore att föredra för svenska konsumenter? Finns det några relevanta exempel på när ett sådant verkligen fungerat och gynnat konsumenten i större utsträckning än en fri och konkurrensutsatt marknad? Jag tror inte det.

Enligt PTS hade 99 procent av alla hushåll och företag i Sverige tillgång till bredband via 4G i oktober 2013. 57 procent av alla hushåll och företag i Sverige hade tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s vid samma tidpunkt. Många operatörer erbjuder i dag i sina abonnemang fria samtal och sms. Dessutom ligger priset på bredbandsabonnemang per Mbit/s i Sverige bland de allra lägsta i OECD. Det, om inte annat, tycker jag talar starkt för att konkurrensen fungerar och att konsumenterna och samhället tjänar på den marknadsdrivna utbyggnaden av den elektroniska infrastrukturen i Sverige.

Jag är också väldigt tveksam till att vi skulle ha den utbyggnadstakt av elektronisk infrastruktur som vi har idag, om det vore upp till staten att bygga ett robust nät. Konkurrensen på marknaden driver i allra högsta grad på denna offensiva utbyggnad. Operatörerna investerar idag uppemot 10 miljarder per år i elektronisk infrastruktur. Investeringar som görs till följd av en tydlig efterfrågan från konsumenterna. En betydande del av dagens utbyggnad och investeringar hade aldrig kommit till stånd, och definitivt inte i denna snabba takt, om infrastrukturen varit monopoliserad och därigenom inte lika tydligt efterfrågestyrd.

Att vi dessutom till viss del har parallellt utbyggda nät skapar redundans, vilket ger en ökad robusthet – vilket är en förutsättning för att vi ska kunna dra nytta av alla de möjligheter till samhällsutveckling som den pågående digitaliseringen medför.

Statens och det offentligas roll bör vara att ge förutsättningar för marknaden att bygga infrastrukturen.

I de områden där marknaden inte räcker till kan det vara aktuellt med statliga stödpengar, men som jag sagt tidigare: Offentliga medel bör inte läggas på att erbjuda något som en öppen och fungerande marknad redan tillhandahåller.