I onsdags (16/11) träffade en stor delegation från IT&Telekomföretagen Utbildningsminister Gustav Fridolin för att under en timme diskutera regeringens kommande strategi för skolans digitalisering. IT&Telekomföretagen lyfte särskilt fram ledarskapets betydelse. Ministern välkomnade IT-företagens engagemang, och vill gärna se ännu mer närvaro i skolan: ”Skolan behöver fler framtidsbilder!”
Jag är för gammal för att bli upprörd, brukar jag tänka. Allra mest när jag faktiskt ändå blir det. Som häromdagen, när jag fick lyssna till ännu ett fantastiskt visionärt och insiktsfullt föredrag om hur bra vårt samhälle skulle kunna vara om vi bara blev lite bättre på att använda oss av den välfärdsteknologi som faktiskt finns tillgänglig. Inte i framtiden, utan här och nu.
I slutet av september ordnade IT&Telekomföretagen, tillsammans med Sigma IT Consulting, Ants och Kattis, ett matchningsmöte mellan ett femtontal asylsökande med IT- och telekombakgrund och lika många företagsföreträdare. Vår enkätutvärdering, med 11 svarande asylsökande, visade att nio av dem haft uppföljande kontakter med arbetsgivarna (och där vi vet att minst fyra fått anställning). På frågan om de var optimistiska att få jobb var svaret entydigt, se diagram nedan.
Många har, med rätta, upprörts över den nyligen uppmärksammade utvisningen av Tayyab Shabab, en skicklig mjukvaruutvecklare, som drabbats mycket hårt av ett bagatellartat och sedan länge kompenserat misstag rörande pensionsavsättningar från en tidigare arbetsgivare. Fallet är dock bara den yttersta toppen av ett isberg av rättslöshet hos arbetskraftsinvandrare i Sverige. Det framgår inte minst av den oberoende organisationen Centrum för rättvisas granskning av 450 pågående och avslutade utvisningsärenden från Migrationsverket. Rapporten visar att åtskilliga av utvisningsfallen grundar sig på bagatellartade fel och misstag, med svagt eller obefintligt rättsligt stöd. Den korta sammanfattningen, med de tre typfallen av utvisningssituationer, är lika lättläst som upprörande. Är detta en tragisk konsekvens av att regeringen pressas från både SD och LO?
Av admin
Tankesmedjan Digital Utmanings tredje rådslag har under perioden juni till september diskuterat och problematiserat på vilket sätt digitaliseringen påverkar vården och omsorgen, och om den kan nyttjas för att öka både produktiviteten och kvaliteten. Den 5 oktober presenterades rådslagets slutsatser för en fullsatt lokal.
Skolverket har presenterat ett förslag till nationell strategi. Damberg och Löfven pratade programmering i Aftonbladet. Men när det kommer till kritan – i budgetproppen – så utlovas ingenting.
Av admin
Principerna för kommunala insatser på bredbandsområdet från 2010, som SKL våren 2016 valde att frångå, är fortsatt relevanta och ändamålsenliga. Att alla kommuner drar nytta av investeringsviljan hos privata aktörer, i stället för att begränsa dem, är nyckeln till att alla i hela Sverige så snart som möjligt ges tillgång till en bra och framtidssäker digital uppkoppling. Det framhåller IT&Telekomföretagen i sitt svar på Post- och telestyrelsens förfrågan om synpunkter på principerna.
Regeringen meddelade i fredags att de vill lägga ytterligare 850 miljoner kronor på bredbandssatsningar i områden där förutsättningar för kommersiell bredbandsutbyggnad saknas.
Av admin
Den 1 augusti utvidgades rut-avdraget så att det nu också ges för IT- och flyttjänster. IT&Telekomföretagen har arbetat för detta i flera år och det kommer inte bara att öka efterfrågan för den här typen av tjänster i våra medlemsföretag utan också öppna upp för en helt ny marknad. Men halveringen av rut-avdraget kan innebära att det totalt inte blir lika många jobb som man hoppas.
Digital kompetens skrivs in i de flesta ämnens kursplaner, och programmering bakas in som en del i främst matematik- och teknikämnena. Detta föreslås av Skolverket som en del i myndighetens förslag till nationell strategi för skolväsendets digitalisering. Genomtänkt och till största delen utmärkt – så när som på att tydligare skrivningar kring de skapande delarna av digital kompetens och programmering skulle behövts. Nu går stafettpinnen över till rektorer och lärare att genomföra.
För att få digital åtkomst behöver du abonnera på standardavtalen. Det kostar 6500kr SEK / år för medlemmar och 13000kr SEK / år för icke medlemmar. Du sparar både tid och miljö på det sättet.
TechSverige använder Svenskt Näringslivs inloggningstjänst. Om du inte har något Svenskt Näringslivs-konto, så skapar du det i nästa steg. När du loggat in via Svenskt Näringsliv, så skickas du tillbaka till TechSveriges sajt.